FANDOM


Politikens bakgrundRedigera

Detta är ett liberalt partis valmanifest inför valet till Europaparlamentet den 7 juni i år. Manifestets grundar sig på folkpartiets förslag till manifest Vi tror på Europa! som presenterades i januari 2009.

politikens bakrund är antika människors bakgrund och det var de människorna som kom på liberalismen med sin handuppräckning på marknaden innan pesten. liberalismen har alltså funnits sedan 500 talet. med tanke på att man inte har hört talats om det så är det sant. man kan inte helt rätt säga 500 talet men det var runt 500-600 talet på Federico Salomon kom på denna brillianata ideen.

Den liberala visionenRedigera

den liberala synen är en åskådarsyn som bara antika människor ser på den liberala lotteriet. liberalismen är en frihets kunskap som medeltids människor har haft ögonen sedan de såg flygande apor. Ett liberalt parti var först med att ta ställning för svenskt EU-medlemskap och det är vi som allt sedan dess tydligast stått upp för det europeiska samarbetet. Vi tänker fortsätta på den vägen, och vi har idéerna för att göra EU ännu bättre.

Ett liberalt partis vision är ett federalt Europa som står starkt och enat där samarbete behövs, men som lämnar vardagsfrågorna åt medlemsländerna och medborgarna själva. En union som är öppen, demokratisk och där allt fler medborgare känner förtroende för det europeiska samarbetet. Den liberala idén om en europeisk federation står i bjärt kontrast till nationalism, protektionism och stängda gränser.

I det liberala Europa rör sig varje människa fritt över gränserna -- även över EU:s gränser mot omvärlden. Det är inte längre bara en liten elit som föds i ett land, studerat i ett annat, jobbar i ett tredje, söker vård i ett fjärde och startar företag i ett femte. I det liberala Europa – där vi alla är minoriteter - känner sig varje människa respekterad oavsett härkomst, religion, språk eller kultur. Det liberala Europa är en union där alla känner sig välkomna, där alla europeiska länder som delar värden om demokrati, mänskliga rättigheter och marknadsekonomi är medlemmar.

Det liberala Europa är öppet för människor på flykt och för den som söker arbete. Vi bedriver frihandel med övriga världen. Europa för en gemensam utrikespolitik och är en kaxig och pådrivande aktör i kampen för demokrati, fred och mänskliga rättigheter. Den solidariska säkerheten är en grundläggande princip i det liberala Europa. Om ett medlemsland attackeras eller drabbas av en katastrof står de övriga redo att ge sitt stöd.

Det liberala Europa har höga ambitioner för att rädda miljön och bekämpa klimatförändringarna, och vi för en gemensam och solidarisk energipolitik. Vi har gått över till en klimatsmart tillväxt där den gröna ekonomin är ett viktigt inslag och ger nya jobb. Europeiska forskare jobbar nära tillsammans och tillhör det internationella toppskiktet.

I det liberala Europa gör vi gemensamma insatser för att skapa trygghet för medborgarna. En gemensam europeisk polis för en tuff kamp mot den gränsöverskridande brottsligheten. Samtidigt ska liberala principer om rättssäkerhet och den enskildes integritet gälla i alla sammanhang.

I det liberala Europa satsar vi resurserna på rätt saker. EU:s budget är slimmad och fokuserad, kostsamma jordbruksstöd är ett minne blott och Europaparlamentet sammanträder bara i Bryssel. Regionalpolitiken fokuserar på stöd till de fattigaste regionerna i de fattigaste länderna. Kultur, turism och socialpolitik är exempel på frågor som EU inte längre hanterar. Istället satsar vi stort där samarbete har ett mervärde, såsom forskning, brottsbekämpning och att skapa fred och demokrati i vår omvärld.

Ditt EURedigera

För bara tjugo år sedan var det nästan omöjligt för en vanlig svensk att flytta till ett land utanför Norden. Idag har du som EU-medborgare nästan obegränsade möjligheter. Du kan flytta fritt mellan 27 olika länder för att jobba eller studera. Tusentals svenska pensionärer har redan valt att flytta till varmare EU-länder under vinterhalvåret. Dessutom ger den gränslösa europeiska marknaden oanade möjligheter till fynd för den som handlar på nätet.

Ett liberalt parti vill att EU ska synas i din vardag. Du ska få ännu större nytta av EU genom att vi river de hinder som fortfarande försvårar den fria rörligheten. Tryggheten ska öka för dig som konsument och europeisk livsmedelspolitik ska garantera att maten är säker. Ett liberalt parti vill införa euron i Sverige och stärka den inre marknaden för att du ska kunna dra fördel av den ökade konkurrensen och ett allt större utbud av varor och tjänster här hemma.

Samtidigt har den inre marknaden fått en baksida genom en växande spritturism mellan EU-länderna. Ett liberalt parti slår vakt om en ansvarsfull folkhälsopolitik och har därför drivit fram ett beslut i Europaparlamentet om att sänka införselkvoterna för alkohol till en rimlig nivå.

Fler och fler svenskar väljer idag att söka sjukvård i andra länder. För oss liberaler är det patientens rätt till god vård i rätt tid som står i centrum, liksom den enskildes rätt att välja vårdgivare. Ett liberalt parti vill genomföra Vårdval Europa, som ger varje patient rätten att få planerad vård utförd var som helst inom EU- och EES-området – utan att söka tillstånd och på hemlandstingets bekostnad. EU:s fördrag garanterar redan idag rätten att söka vård i andra medlemsländer, men för att fler ska utnyttja vårdvalet behövs tydliga regler och bättre, producentobunden information. Genom att andra européer får möjlighet att söka vård i Sverige öppnas dessutom nya möjligheter för den svenska hälso- och sjukvårdssektorn att erbjuda kvalificerad vård av hög kvalitet.

• Vårdval Europa. Alla patienter ska ha rätt att söka planerad vård i andra EU- och EES-länder, utan förhandsbesked. Hemlandstinget ska stå för kostnaden och ersätta vårdgivaren direkt. Landstingen ska informera om möjligheterna till vård i övriga EU.

• Patientens rättigheter främst. Tydligare EU-regler behövs för att klargöra patientens rättigheter samt för att garantera säkerhet och kvalitet vid vård i annat medlemsland.

• Passfrihet på riktigt. EU-medborgare ska kunna resa mellan alla medlemsländer, även med flyg, utan att visa pass. Det svenska nationella ID-kortet bör kunna användas även utanför Schengenländerna.

• Europeisk konsumenträttighetslag. Du som konsument ska känna dig lika trygg var du än handlar vad gäller garantier, ångerrätt och reklamation – för både varor och tjänster. En europeisk konsumenträttighetslag bör införas som är bindande och gäller lika i alla medlemsländer.

• Säkrare mat i hela Europa. EU:s livsmedelsmyndighet på Irland ska fungera som ett ”matens FBI” och göra täta och noggranna kontroller av livsmedelssäkerheten i medlemsländerna.

• Kortare djurtransporter. Begränsa djurtransporterna inom EU till maximalt åtta timmar.

• Tydligare märkning. Samma höga krav på korrekt varuinformation och märkning ska gälla i hela EU. Livsmedel ska gå att spåra hela vägen från jord till bord.

• Slå vakt om den traditionella varor. Traditionella matvaror, som exempelvis den svenska surströmmingen, ska få framställas på sedvanligt sätt – även om det inte följer EU:s regelverk. Snus ska få säljas i Sverige, även om det är förbjudet i övriga unionen.

• Halvera alkoholkvoterna. De höga införselkvoterna för alkohol och tobak mellan EU-länderna är ett hot mot folkhälsan. Nivåerna för vad som räknas som privatinförsel från ett annat EU-land ska därför halveras.

• Ta strid mot legalisering av narkotika. Icke-medicinsk användning av all slags narkotika ska vara förbjudet i hela EU. De krafter som vill se en mer tillåtande inställning och att göra narkotika lagligt och lättillgängligt ska motverkas.

• Bättre undervisning om EU. Undervisning om EU:s uppbyggnad och arbete måste ingå som en tydligare del i både lärarutbildningen och i samhällskunskapen i grundskolan och gymnasiet.

Klimatsmart energi för EuropaRedigera

Kampen mot klimatförändringarna är ett lysande exempel på hur samarbetet i Europa kan göra skillnad globalt. Klimatproblemen kan vi bara lösa tillsammans, och EU bör därför visa prov på skickligt ledarskap för att få ett nytt internationellt klimatavtal på plats i slutet av 2009. För att EU ska bli trovärdigt måste varje medlemsland dra sitt strå till stacken. EU:s mål om att minska utsläppen av växthusgaser med 30 procent om ett internationellt avtal blir verklighet ska ligga fast.

Ett liberalt parti anser att minskade utsläpp av växthusgaser ska vara det prioriterade målet på klimat- och energiområdet. Vi måste bryta beroendet av den smutsiga kolkraften och i stället använda de olika klimatsmarta energislag som står till buds. Ett liberalt parti vill se en utbyggnad av kärnkraften, som är det enda energislag som idag kan täcka industrins behov av billig och ren el. Utveckling av kärnkraften i hela EU, effektiv energianvändning och satsningar på forskning om förnybar energi och ny teknik ska vara centrala inslag i en ny gemensam energipolitik. De energipolitiska målen ska nås uppnås med ekonomiska styrmedel på marknadsmässiga grunder – inte genom detaljreglering.

EU ställer krav på Sverige att minska utsläppen, och det ska vi göra. Samtidigt är det ännu bättre för klimatet om vi investerar i miljövänlig teknik i andra länder, där utsläppen kan minska betydligt mer per satsad krona. Klimatfrågan är också en fråga om solidaritet. Genom klimatbistånd och tekniköverföring kan Europa gör stora insatser för en hållbar utveckling i u-länder med växande ekonomier.

EU-länderna måste komma ur det stora beroendet av rysk gas för sin energiförsörjning. Att vara beroende av ett gasmonopol i ett auktoritärt land innebär stora risker, och minskar dessutom våra möjligheter att bedriva en konstruktiv politik gentemot Ryssland. Genom att bygga ihop de europeiska elnäten och skapa en fungerande inre marknad för energi kan vi stimulera elhandel inom unionen, där alla klimatsmarta energislag kan konkurrera. Det skulle gynna export av svensk kärnkraft till övriga Europa.

• Satsa på kärnkraftsutbyggnad. Ett liberalt parti vill tillåta nya kärnkraftverk i Sverige. Det gör att Sverige kan bli en viktig energiexportör till andra EU-länder och leder till minskade koldioxidutsläpp i hela Europa.

• Bygg ihop elnäten i Europa. Den inre marknaden för energi måste fungera bättre. Genom att bygga ihop elnäten i Europa bryter vi beroendet av Ryssland och konsumenterna gynnas av ökad konkurrens. Kablar för elöverföring från Sverige till Baltikum och Nordeuropa bör byggas.

• Klimatsmart energipolitik. Klimatsmart energiproduktion och effektiv energianvändning ska vara hörnstenar i en europeisk energipolitik. Kärnkraftsel och koldioxidlagring ska räknas in när EU-länderna ska uppfylla unionens mål för hållbar energi.

• Minska utsläppen till lägsta kostnad. Insatser för att minska utsläpp i andra länder inom och utanför EU bör ingå när bidragen till EU:s mål ska uppfyllas.

• Inför klimatbistånd. EU bör hjälpa utvecklingsländer att växa ekonomiskt och samtidigt hålla ner utsläppsnivåerna. Inför ett särskilt klimatstöd i EU:s biståndsinsatser och satsa på tekniköverföring.

• Klimatvänliga transporter. EU ska anslå medel för investeringar i klimatvänliga transporter och järnvägsförbindelser mellan medlemsländerna.

Krafttag mot internationell brottslighetRedigera

Brottslighet med förgreningar i många olika länder är ett problem som blir allt större, både i Sverige och i andra EU-länder. Mänsklig slavhandel, narkotikasmuggling, organhandel och terrorism är exempel på internationell kriminalitet som bedrivs med maffiametoder. Barnpornografi och penningtvätt är andra exempel på grov brottslighet där nationsgränser saknar betydelse.

Att stänga gränserna är inget alternativ. I stället krävs att vi samarbetar och tänker nytt för att kunna bekämpa den organiserade brottsligheten. Här har det europeiska samarbetet en nyckelroll, men brottsbekämpningen har hamnat på efterkälken när EU har utvecklats på andra områden. Med Lissabonfördraget blir det enklare att fatta beslut och Europaparlamentet får inflytande över rättspolitiken. Det kommer Ett liberalt parti att utnyttja för att driva krav på en verkningsfull europeisk brottsbekämpning.

Ett liberalt parti vill att polis, tull och åklagare i medlemsländerna ska få större möjligheter att samarbeta och utbyta information över gränserna, även med länder utanför EU. För Sverige är det särskilt viktigt med en tät samverkan med övriga länder i Norden och runt Östersjön. Men för att den organiserade brottsligheten ska kunna stoppas måste EU tillföras resurser och kapacitet för att bekämpa brott där flera länder är inblandade. Kampen mot människohandel och sexuellt utnyttjande av barn bör prioriteras särskilt, och här kan den svenska sexköpslagen tjäna som inspiration. EU bör dessutom skärpa kampen mot narkotikasmuggling och agera internationellt för att stoppa illegal narkotikaframställning.

All brottsbekämpning måste ske på ett rättssäkert sätt, där den enskildes integritet och brottsoffrens rättigheter står i centrum. När EU tar hand om delar av brottsbekämpningen ska det vägas upp med tydliga regler för hur personuppgifter får hanteras och ordentlig parlamentarisk kontroll av verksamheten.

• ”Europeiskt FBI”. Utveckla polisbyrån Europol till en europeisk polismyndighet som har det yttersta ansvaret för brottsutredningar där flera länder är inblandade.

• EU-åklagare. Åklagarsamarbetet Eurojust bör utvecklas till en europeisk åklagarmyndighet med rätt att bedriva förundersökningar och beordra spaning och tillslag i flera länder samtidigt.

• Gemensam polisstyrka. Inrätta en europeisk polisstyrka med operativa befogenheter, som kan bistå medlemsländernas polis vid behov.

• Tät samverkan med grannländerna. Länderna runt Östersjön bör gå i bräschen för övriga EU-länder och bilda ett fördjupat polis- och åklagarsamarbete.

• Värna integriteten. EU:s datatillsynsman ska omvandlas till en dataskyddsmyndighet som granskar integritetspåverkande lagförslag och reglerar hur personuppgifter används i EU:s brottsbekämpning.

• Krafttag mot människohandel och barnsexbrott. EU ska satsa på varningssystem och samarbeta tätt med myndigheter i ursprungsländer för människohandel och i länder där barn utsätts för övergrepp. Stöd till frivilligorganisationer som skyddar brottsoffer är centralt.

• Insatser för brottsoffer och vittnen. EU-regler bör införas om rätt till information, tolkning och rättsligt biträde för brottsoffer från andra medlemsländer. Hot mot vittnen blir allt vanligare, därför bör ett europeiskt vittnesskyddsprogram inrättas. Den som faller offer för människohandel ska erbjudas uppehållstillstånd i EU.

Värna integriteten och informationsfrihetenRedigera

Många förslag på EU-nivå inkräktar onödigt mycket på den personliga integriteten och påverkar möjligheterna att ta del av vårt moderna kulturarv på ett sätt som inte står i rimlig proportion mot vinsterna. Många medborgare oroas av denna trend och känner en osäkerhet inför de förslag som lagts fram eller som kan komma att läggas fram på detta område. Ett liberalt parti är tydligt med att det måste råda ännu högre krav på integritetsskydd för lagstiftning på EU-nivå än på nationell nivå, inte minst mot bakgrund av att beslut, när de väl har fattats, ofta är svåra att upphäva. Det är också viktigt att respektera enskilda länders önskemål och inte påtvinga deras medborgare integritetskränkande lagstiftning som de inte vil ha. Här liksom annars bör proportionalitetsprincipen gälla: EU ska endast syssla med sådant som inte kan lösas på den nationella nivån.

  • Avskaffa datalagringsdirektivet.
  • Avskaffa IPRED-direktivet.
  • Förläng inte upphovsrätten från dess nuvarande 50 år.
  • I och med att fler och fler tjänster och mer och mer information endast eller enklast finns tillgängliga på Internet blir det också naturligt att betrakta tillgång till Internet i utvecklade länder som en mänsklig rättighet som följer naturligt på den mänskliga rättigheten att inhämta information. I klartext betyder detta att ingen ska kunna stängas av från sitt Internetkonto av offentliga myndigheter.
  • Framtida förhandlingar om förändrade regler inom upphovsrätten bör föras i öppenhet. Människors rätt att inte få datorer eller annan liknande utrustning beslagtagen och genomsökt av polis eller tull annat än efter beslut av åklagare eller domstol måste värnas.

Sverige behöver euronRedigera

2009 fyller euron tio år och idag använder över 300 miljoner européer den gemensamma valutan. Fler länder väntar på att gå med och inom några år kommer euron att vara den dominerande valutan i Östersjöregionen. Svenska folket röstade nej till euron 2003, men idag är situationen en helt annan. Ett liberalt parti vill hålla en ny folkomröstning, för att Sverige ska kunna införa euron så snart som möjligt.

Den gemensamma valutan har skapat stabilitet och tillväxt genom sänkt inflation och låga räntor i hela euroområdet. Globalt sett är euron den mest betydande valutan efter dollarn och fungerar som reservvaluta för många av världens centralbanker. Under finanskrisen i höstas

ställdes euroländernas samarbete på sin spets, och det var deras enighet och gemensamma ansträngningar som förhindrade att krisen blev akut i hela Europa.

Samtidigt försvagades ett flertal små valutor, som den svenska, norska och isländska kronan. Island diskuterar nu att ansöka om medlemskap i både EU och EMU. Danmark, som har sin valuta knuten till euron, har fått svårt att försvara sin krona och därför tvingats höja styrräntan avsevärt. En ny folkomröstning om euron kommer troligen att utlysas i Danmark inom en snar framtid. Finanskrisen blev därmed ytterligare ett bevis på fördelarna med att ingå i ett större valutaområde när det råder oro i världsekonomin.

För oss som är övertygade om att EU behövs för att lösa gemensamma problem är ett starkt ekonomiskt samarbete av avgörande betydelse. Här står Sverige vid sidan av, och det innebär att vi går miste om viktiga möjligheter att påverka EU-samarbetet även i andra viktiga frågor. Utanförskapet drabbar oss ännu hårdare i takt med att fler och fler beslut om den ekonomiska politiken fattas av euroländerna, medan den svenske finansministern sitter i väntrummet utanför. Varför ska Sverige avstå från att påverka i EU när vi har möjligheten att delta fullt ut?

Sverige går nu mot sämre tider, och då blir de ekonomiska riskerna med utanförskap större. Att fortsätta stå utanför eurosamarbetet riskerar att leda till utflyttning av viktiga företag från Sverige, att investeringsbeslut fördröjs och att investeringar förläggs till andra länder. Det kan i sin tur leda till högre arbetslöshet.

Dessutom är euron är kanske den tydligaste symbolen för vad EU-samarbetet innebär i praktiken. Den ger dig som medborgare en enklare vardag och gynnar våra företag, stora som små. Det blir enklare att jämföra priser och konkurrensen skärps, vilket gör konsumenterna till vinnare.

• Sverige ska gå över till euron så snart som möjligt. En ny folkomröstning måste hållas senast 2011.

Mer tillväxt i Europa – fler jobb i SverigeRedigera

Världen kommer närmare. Globaliseringen har lett till att miljoner människor världen över har gått från fattigdom till arbete. Det är en välkommen utveckling, men understryker samtidigt vikten av att Sverige och resten av Europa vässar sin konkurrenskraft för att vi ska kunna hävda oss på världsmarknaden. Hamnar vi i bakvattnet är risken stor för lägre tillväxt, som i sin tur kan äventyra både pensionerna och vårt välfärdssystem. Ett liberalt partis recept för framtiden heter mer öppenhet, företagande och forskning. Dessutom bör Sverige snarast införa euron. Det gör att vi kan konkurrera på lika villkor och ökar dessutom vårt politiska inflytande i EU-samarbetet.

Europas ekonomier hänger ihop, och därför spelar EU en viktig roll för en stark svensk ekonomi. EU:s inre marknad har idag nästan en halv miljard konsumenter, och bara i Sverige har den inre marknaden lett till tusentals nya jobb och stora fördelar för konsumenterna. Jobben kan bli ännu fler, men då måste den inre marknaden utvecklas så att den fungerar lika smidigt för tjänster som för varuhandel, och särskilt för småföretag. Ett svenskt elbolag ska kunna växa genom att sälja el i Danmark, och en polsk byggfirma måste få möjlighet bygga hus i Spanien. För dig som konsument ska det bli lika lätt att välja mellan en fransk eller belgisk pensionsförsäkring som det är att köpa en tysk eller svensk diskmaskin.

Vi behöver ett tätare EU-samarbete även på andra områden för att lägga grund till fler jobb och ökad tillväxt. En gränsöverskridande finansmarknad kräver att regelverken anpassas och att tillsynen sker gemensamt inom EU, samtidigt som nya åtgärder måste balanseras mot risken för överreglering. Resurser som idag går till jordbruksstöd bör istället användas för att satsa på forskning och innovation, och till gemensamma investeringar i infrastruktur. Ett liberalt parti vill att EU ska bli världens mest öppna ekonomi, genom att gå i spetsen för fullständig frihandel och öppna gränserna för den som vill komma hit och arbeta. EU-länderna bör dessutom bli bättre på att ta vara på den resurs som äldre utgör på arbetsmarknaden, även efter uppnådd pensionsålder.

EU:s regionalpolitik spelar en central roll för den ekonomiska utvecklingen på många håll i Europa, men fortfarande går EU-pengar till projekt som varken leder till tillväxt eller samarbete över gränserna. Varje krona som Sverige får i EU-stöd kostar fem kronor i administration, och idag utgör regionalstöden över en tredjedel av EU:s budget. Regionalpolitiken bör därför reformeras genom kraftigt minskade anslag och fokusering på tillväxt och sysselsättning.

• Gemensamma krafttag för jobb och tillväxt. EU:s behöver en ny strategi för tillväxt och sysselsättning som fokuserar på reformer för regelförenkling, entreprenörskap, att riva handelshinder, ökning av arbetskraftsutbudet, hållbar utveckling och satsningar på forskning och innovation.

• Reformera EU:s regionalpolitik. Minska anslagen till regionalstöd, och koncentrera stöden framför allt till de fattigaste regionerna i de nya medlemsländerna. I Sverige bör regionalpolitiken inriktas på strategisk och politisk samordning av insatser för regional utveckling. Regionalpolitikens regeldjungel bör förenklas och utvärderingen av hur regionalstöden används förbättras väsentligt. Redovisningsreglerna för medlemsländerna ska skärpas. Stöd som utbetalats på felaktiga grunder ska återbetalas till EU.

• Stockholm-Paris över natten!. För över medel från jordbrukspolitiken och regionalpolitiken till gemensamma investeringar i järnvägsförbindelser för höghastighetståg mellan medlemsländerna, och i annan infrastruktur.

• Skärpt kontroll av konkurrensen. EU-kommissionen bör skärpa den fria konkurrensen på den inre marknaden och ingripa mot kartellbildningar och otillåtna monopol.

• Europeisk finansinspektion. Många medlemsländer är för små för att sköta tillsynen av en allt större och gränsöverskridande finansmarknad. Kommissionen och ECB bör få rätt att utöva tillsyn över banker och finansinstitut med verksamhet i flera EU-länder.

• Öppna för arbetskraftsinvandring. Hela Europa behöver arbetskraft. Därför ska varje tredjelandsmedborgare som får ett jobb i EU snabbt beviljas arbetstillstånd, ett ”Blue Card”. Tillståndet ska ges oavsett utbildningsnivå och gälla i hela unionen.

• Förenkla tjänstehandeln i Sverige. Byråkratin får inte hindra den fria rörligheten. Varje tjänsteföretag som vill etablera sig i Sverige ska få en egen företagslots för att hitta rätt bland lagar och regelverk.

• Vård är också tjänster. Svenska vårdföretag ska få chans att växa och erbjuda sina tjänster i hela Europa. Släpp in vårdsektorn i EU:s tjänstedirektiv.

Fri rörlighet för kunskapRedigera

I globaliseringens tid är kunskap nyckeln till framgång. Endast genom ny kunskap kan vi möta konkurrensen från de nya ekonomierna. Men det kräver att vi agerar och lägger om vår politik. EU:s budget måste gå från det förflutna till framtiden. Satsningar på kunskap och forskning ger mer tillväxt än jordbrukssubventioner.

Idag är USA världens bästa vetenskapsnation, men EU har alla möjligheter att ta rygg. Vi måste skapa europeiska ”centres of excellence” där vår kontinents allra bästa kan samlas. Dessa skulle kunna bli språngbrädor för samarbete med de bästa grupperna globalt. För att samarbetet ska kunna fungera smidigt måste vi också arbeta för att avbyråkratisera systemen. Forskare ska kunna bli världsbäst på sitt ämne, inte på att fylla i ansökningar.

Möjligheten att studera i ett annat medlemsland är ett konkret exempel på hur den fria rörligheten berikar livet för tusentals européer. Men trots att svenskarna utmärker sig som ett resande folk tillhör våra studenter dem som i minst utsträckning deltar i EU:s utbytesprogram. Detta måste ändras.

Konkurrens om studenterna mellan universitet i Europa skärper kvalitetskraven och tvingar lärosätena att hålla sig med ett attraktivt kursutbud. Ett liberalt parti har varit pådrivande för att slutföra den så kallade Bolognaprocessen, som skapar ett europeiskt system för erkännande av poäng och betyg. Nu går vi vidare med förslag om ”joint degrees”, som ska underlätta för införandet av gemensamma examina från lärosäten i olika medlemsländer.

Studentutbyte är viktigt, men det handlar i grunden om att det måste vara möjligt att jämföra alla utbildningar – på alla nivåer. Det är idag inte ovanligt att en person tar en examen i ett land, läser mastersutbildning i ett andra, jobbar några år i ett tredje och slutligen kompetensutvecklar sig i ett fjärde land. Våra system måste göra det möjligt att ha ett livslångt lärande även i ett nytt Europa. En genomtänkt, gemensam kunskapspolitik är därför helt nödvändig.

• Fler måste hitta ut – och hit. Svenska studenter måste uppmuntras att delta i de europeiska utbytesprogrammen och med högre kvalitet i den svenska högskolan ska vi locka fler till oss.

• Studentvisum till EU. Stängda dörrar stänger ute talang. EU ska vara öppet och attraktivt för de bästa hjärnorna. Ett europeiskt studentvisum inom Schengen bör underlätta för icke-europeiska studenter och forskare att komma till Europa.

• Studenter ska kunna stanna. Det måste bli lättare för de studenter som kommit till Sverige att bli kvar och komma in på den svenska arbetsmarknaden efter sin examen. EU:s system bör underlätta den fria rörligheten i så stor utsträckning som möjligt.

• Neutronforskning till Sverige. Den europeiska forskningsanläggningen European Spallation Source kommer att bli världens kraftigaste neutronkälla inom materialvetenskap, bioteknik och ingenjörsteknik. En etablering av ESS i Lund skulle profilera Sverige som forskningsnation och dessutom skapa tusentals arbetstillfällen i Öresundsregionen.

• Jämförbara gymnasiebetyg i hela EU. Fortfarande finns hinder för att erkänna de betyg som används för att söka till universitet inom EU. Ett enhetligt system för att kunna jämföra betyg från gymnasier i alla EU-länder bör inrättas.


Slå vakt om grundläggande rättigheterRedigera

Principen om alla människors lika rättigheter är grundläggande för liberaler. Men trots att stora framsteg har gjorts finns mycket kvar att göra innan alla behandlas lika i Europa. EU bör få ett tydligare ansvar för att garantera medborgarnas grundläggande rättigheter, och rättighetsstadgan som ingår i Lissabonfördraget blir ett viktigt verktyg i det arbetet. Barns rätt att växa upp utan våld, likabehandling av HBT-personer, kampen mot hedersvåld samt sexuella och reproduktiva rättigheter är frågor där Ett liberalt parti vill att EU agerar särskilt kraftfullt.

HBT-personer utsätts fortfarande för diskriminering i många EU-länder. Runt om i Europa har Pride-parader mötts av våldsamma protester eller förbjudits av myndigheterna, vilket står i strid med europeisk lagstiftning. Ett liberalt parti vill att EU slår vakt om HBT-personers rättigheter genom tuffare lagar och kontroller av att medlemsländer och kandidatländer följer regler och konventioner. EU bör också driva HBT-frågorna med kraft inom FN.

Rätten till fri och säker abort är en viktig liberal princip. Fortfarande nekas många kvinnor inom EU rätten att bestämma över sin egen kropp, genom att flera medlemsländer förbjuder abort och kvinnor hindras att genomföra abort utomlands. EU ska garantera varje kvinnas rätt att utnyttja den fria rörligheten för att få en abort utförd i ett annat medlemsland.

• Inför en tuff anti-diskrimineringslag. Det nya EU-direktivet mot diskriminering bör täcka etnicitet, funktionshinder, kön, sexuell läggning, sexuell identitet och ålder – på alla samhällsområden.

• EU-kontroll av mänskliga rättigheter. Romers och andra minoriteters rättigheter kränks systematiskt i flera EU-länder. EU:s byrå för grundläggande rättigheter ska få ökade befogenheter att kontrollera hur medlemsländerna följer regler och konventioner om mänskliga rättigheter, samt i förekommande fall föreslå sanktioner.

• Gör rättighetsstadgan bindande i hela EU. Samma grundläggande rättigheter ska gälla alla medborgare i hela unionen, även i Polen och Storbritannien. Inget medlemsland ska därför kunna ställa sig utanför Lissabonfördragets rättighetsstadga.

• Rätt till fri abort för alla kvinnor i EU. Den fria rörligheten är okränkbar. EU-medborgare som vägras abort i hemlandet ska ha rätt att utan risk för repressalier genomföra abort i Sverige eller ett annat medlemsland.

• Nolltolerans mot barnaga. Europas barn ska skyddas mot alla typer av våld och övergrepp. Totalförbud mot uppfostringsvåld och barnaga bör införas som en grundläggande rättighet i EU-stadgan.

• Offensiv handikappolitik. Även den som har funktionshinder ska kunna dra nytta av EU-samarbetet. Därför behövs en offensiv, europeisk handikappolitik som sätter tillgänglighet och delaktighet inom alla samhällsområden främst.

• Fri rörlighet för samkönade par. Samkönade par i partnerskap och deras barn ska erkännas som familj i alla medlemsländer när de flyttar inom EU.

• Koppla rättigheter till biståndet. Diskussioner kring sexuella och reproduktiva rättigheter samt HBT-rättigheter bör vara centrala i relationerna med länder som tar emot bistånd eller ingår samarbetsavtal med EU.

• Rätt att skilja sig. Förslaget om att andra länders skilsmässolagar i vissa fall ska kunna tillämpas av svenska domstolar är oacceptabelt. Rätten att skilja sig ska gälla oinskränkt för alla som bor i Sverige.


Öppna vägen till EuropaRedigera

Fler och fler människor söker sig från olika delar av världen för att bygga ett bättre liv i Europa. Många flyr från krig och förtryck och andra söker sig hit för att skapa sig en bättre framtid utan fattigdom. Färden till Europa görs ofta med livet som insats, och många når EU:s gräns instängda i lastbilar eller i rangliga båtar. Väl framme i Europa lever flera miljoner människor utan papper och sociala rättigheter.

Alla EU-länder är skyldiga att ta ansvar för människor som söker skydd, men idag är det ett fåtal stater som tillsammans tar emot de allra flesta asylsökande. Sverige tar emot fler flyktingar från Irak än resten av EU-länderna tillsammans. Vi liberaler är stolta över det, men samtidigt är det ohållbart att vissa länder gör stora insatser medan andra väljer att stänga sina gränser för asylsökande.

Ett liberalt parti vill se en gemensam, human europeisk asylpolitik som baseras på en breddad flyktingdefinition. En asylansökan ska behandlas på samma sätt oavsett om den lämnas in i Grekland eller i Sverige, och ansvaret ska fördelas rättvist mellan EU-länderna. Det kräver i sin tur tydliga regler och kontroller för att garantera en rättssäker flyktingmottagning i alla medlemsländer. Ett enskilt medlemsland ska dock kunna vara mer solidariskt genom att ta emot en större andel kvotflyktingar.

Tyvärr har diskussionen inom EU ofta fokuserat på hur vi ska hålla människor borta från Europa, snarare än hur vi ska ta emot dem som vill arbeta eller är i behov av en fristad. Den urvattnade kompromiss som nåtts om ett EU-arbetstillstånd är långt ifrån tillräcklig. Vi liberaler vill att Europa ska vara öppet mot omvärlden, och den ”fästning Europa” som börjat byggas ska därför bekämpas med kraft. EU måste skapa ett enkelt system för arbetskraftsinvandring och det ska bli betydligt lättare att resa in i EU som student, turist eller asylsökande.

• Stärk asylrätten. Samma regler för asyl och krav på en rättssäker asylprocess och flyktingmottagning ska gälla i alla EU-länder. Genèvekonventionen är anpassad till efterkrigstiden, därför bör den gemensamma flyktingdefinitionen breddas för att säkra rättigheterna för nutidens flyktingar.

• Rättssäkerhet för migranter. I vissa medlemsländer omhändertas asylsökande och invandrare under inhumana former och utan rättssäkerhet. EU:s byrå för grundläggande rättigheter ska få göra kontroller att medlemsländerna lever upp till regler och konventioner, samt i förekommande fall föreslå sanktioner.

• Inga ”säkra länder” utanför EU. Varje asylsökande ska få sin sak prövad individuellt. Systemet med ”säkra länder” dit asylsökande automatiskt skickas tillbaka åsidosätter asylrätten och bör avskaffas.

• Avskaffa transportörsansvaret. Flygbolag ska inte avgöra vem som har tillräckliga skäl att få stanna i EU. Ansvaret för transportörer att kontrollera pass och visum ska avskaffas.

• Lättare resa in i EU. Visumtvång försvårar för den som behöver söka asyl i Europa, och göder människohandel och flyktingsmuggling. Listan över viseringspliktiga länder till EU bör kortas.

• Papperslös får inte bli rättslös. Den som lever som papperslös utan uppehållstillstånd inom EU ska ha rätt till skolgång och sjukvård som inte kan anstå, utan risk för repressalier.

• Arbetstillstånd för hela EU. Hela Europa behöver arbetskraft. Därför ska varje tredjelandsmedborgare som får ett jobb i EU snabbt beviljas arbetstillstånd, ett ”Blue Card”. Tillståndet ska ges oavsett utbildningsnivå och gälla i hela unionen.

EU ska bli störreRedigera

På bara fem år har EU:s befolkning ökat med nästan 150 miljoner invånare. Unionen har växt förbi den gamla järnridån, och tio länder som för tjugo år sedan var kommunistiska diktaturer är idag fullvärdiga medlemmar. Det visar att EU fortfarande är det viktiga fredsprojekt som en gång var dess ursprung. Utvidgningen har dessutom blivit en verklig succé för både gamla och nya EU-länder. Samtidigt som ekonomin i de nya medlemsländerna växer så det knakar har svenska företag fått en allt större marknad, inte minst runt Östersjön. Samma tuffa miljöregler gäller nu i nästan hela Europa, och fler människor än någonsin tidigare flyttar mellan unionens länder för att arbeta.

Ett liberalt parti vill att EU ska bli ännu större. Alla europeiska länder som uppfyller kraven på demokrati, mänskliga rättigheter, minoritetsskydd, marknadsekonomi och som klarar av att genomföra EU:s olika regelverk ska vara välkomna som medlemmar. Turkiet och flera länder på västra Balkan gör idag stora insatser för att kunna bli EU-medlemmar i framtiden, och ska få allt tänkbart stöd. Likaså bör Norge och Island uppmuntras att söka medlemskap i unionen.

Flera av EU:s grannländer, särskilt i Östeuropa, är fortfarande sköra demokratier med svaga institutioner. För dessa länder krävs särskilda insatser och tätt samarbete inom ramen för ett partnerskap där slutmålet är fullvärdigt EU-medlemskap. Visumtvånget för medborgare i kandidat- och partnerskapsländerna bör avskaffas.

• EU öppet för Turkiet. Turkiet ska vara välkommet som EU-medlem när unionens krav på demokrati, mänskliga rättigheter och marknadsekonomi är uppfyllda. EU ska göra kraftfulla insatser för att stödja fortsatt demokratisk utveckling i landet.

• Tätt samarbete med Östeuropa. Ukraina, Moldavien, Georgien och andra länder i Östeuropa som har långt kvar till EU-medlemskap ska erbjudas ett partnerskap med frihandel, avtal om studentutbyte, och stöd till att bygga upp demokratiska institutioner, kamp mot människohandel och åtgärder mot korruption.

• Bort med visumtvånget. Medborgare i kandidatländerna Turkiet och Makedonien, övriga länder på västra Balkan samt de länder som ingår partnerskap med EU, ska kunna resa fritt utan visum till EU-länderna.

• Demokratistöd till Vitryssland. Sveriges och EU:s stöd till Vitryssland och andra odemokratiska länder i grannskapet ska helt inriktas på stöd till demokratirörelser och det civila samhället. Allt övrigt bistånd ska slopas.

• Medlemskapskraven måste följas. Kriterierna för medlemskap ska tillämpas strikt för varje land, utan undantag. Särskilda kontroller ska göras av nya EU-länder under en övergångsperiod, för att säkerställa att kraven respekteras. I värsta fall ska ett land kunna stängas av tillfälligt från delar av samarbetet.

• Fri rörlighet för alla. Den fria rörligheten ska gälla alla nya EU-medborgare från första dagen. Begränsningsregler för att skydda enskilda länders arbetsmarknader ska inte tillåtas.

Riv gränserna kring ÖstersjönRedigera

Länderna kring Östersjön delar en lång gemensam historia, och än idag står vi inför en rad gemensamma problem och utmaningar. Många av dem är direkt relaterade till havet: övergödning, utfiskning och den explosionsartade ökningen av oljetransporter är allvarliga hot mot havets överlevnad. Energiförsörjning, gränsöverskridande brottslighet och sjöfart är andra exempel på frågor som vi behöver hantera tillsammans.

Idag ingår åtta av nio Östersjöländer i Europeiska unionen, vilket gör möjligheten till samarbete större än någonsin tidigare. Vi omfattas av samma lagstiftning på en lång rad områden, samtidigt som varor, tjänster, kapital och människor rör sig fritt mellan våra länder. Inom några år är euron den gemensamma valutan i vår region. Samtidigt hindras utvecklingen av byråkrati och brist på samordning, som skapar onödiga gränshinder. Genom att använda EU:s olika verktyg på ett samordnat sätt i alla länder runt Östersjön skulle konkurrenskraften stärkas och samarbetet kunna vässas på en rad olika områden.

Ett liberalt parti vill göra Östersjöregionen till Europas stora tillväxtcentrum, en pilotregion i EU där vi river gränserna mellan våra länder på allvar. Vi bör samarbeta tätare för att bekämpa internationell brottslighet. Genom att utveckla den inre marknaden kan vi skapa en gemensam arbetsmarknad utan gränshinder, tillsammans med regionala satsningar på forskning, utbildning och innovation. Investeringar i infrastruktur för att binda ihop Östersjöregionen med övriga EU bidrar till tillväxten. Dessutom krävs en havsmiljöoffensiv för att säkerställa ett ansvarsfullt fiske, minska utsläppen och förhindra en oljekatastrof i Östersjön.

• EU-strategi för Östersjöregionen. Den Östersjöstrategi som nu förbereds inom EU bör innehålla tydliga förslag på hur EU:s olika verktyg och resurser kan utnyttjas för regionens bästa.

• Riv gränshindren! Den inre marknaden måste fungera i verkligheten, inte bara på papperet. Inrätta en gränshinderkommission för Östersjöregionen som kartlägger alla hinder för den fria rörligheten.

• Krafttag mot brottslighet. Länderna runt Östersjön bör gå i bräschen för övriga EU och bilda ett fördjupat polis- och åklagarsamarbete. Särskilda insatser bör göras för att bekämpa människohandeln i regionen.

• Bättre havsmiljö. Gör Östersjön till pilotområde inom EU för ett nytt hållbart sätt att förvalta havsmiljön, en hållbar fiskepolitik, fler marina reservat och effektiva skyddsåtgärder mot övergödning och hoten från oljetransporter.

Ja till solidaritet, nej till jordbruksstödRedigera

EU är världens största biståndsgivare, men det vi ger med ena handen tar vi tillbaka med den andra. Den gemensamma jordbrukspolitiken med exportstöd och skyddstullar gör att fattiga länder översvämmas av billiga jordbruksprodukter från Europa, samtidigt som deras egen produktion går på knäna. Importkvoter och tullar på industriprodukter hindrar den globalisering som är till gagn för människor i både fattiga och rika länder. Frihandel är bästa vägen ur fattigdom. Därför vill Ett liberalt parti att EU ska gå i spetsen för en liberalisering av världshandeln. Som liberaler ser vi med oro på de tendenser till protektionism som finns i vissa EU-länder.

Det är först när hela EU:s politik gentemot omvärlden drar åt samma håll som Europa kan bli en verklig kraft för solidaritet. EU:s biståndspolitik måste reformeras så att demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter blir det övergripande målet. Höga krav på demokrati och reformvilja ska ställas på de länder som tar emot stöd från EU, och därför bör det bistånd som fortfarande går till Eritrea och andra diktaturstater slopas.

Idag går över 500 miljarder kronor per år, eller 40 procent av EU:s budget, till jordbruksstöd, i de flesta fall direkt som bidrag till stora livsmedelsföretag. Resultatet är ett ineffektivt jordbruk som är skadligt för miljön och leder till onödigt höga matpriser – samtidigt som politiken skadar fattiga länders ekonomier. Ett liberalt parti vill att jordbruket ska konkurrera på marknadsmässiga villkor och att samtliga jordbruksstöd ska avskaffas med början omedelbart. Med Lissabonfördraget får Europaparlamentet fullt inflytande över jordbruks- och fiskepolitiken, en möjlighet som Ett liberalt parti kommer att utnyttja för att driva tuffa krav på reformer.

• Skrota EU:s jordbruksstöd. Samtliga stöd inom jordbrukspolitiken ska fasas ut och vara avskaffade 2015. En mindre del av jordbruksbudgeten bör föras över till insatser för miljöskydd och biologisk mångfald.

• Säg upp alla fiskeavtal med tredje land. Fiskeavtalen, som innebär att den europeiska fiskeflottan köper upp fiskekvoter av utvecklingsländer, bör snarast sägas upp.

• Nej till protektionism – ja till frihandel. Avskaffa alla EU:s tullar och importkvoter på industrivaror. Samtliga handelshinder för fisk och jordbruksprodukter ska vara borta senast 2015.

• Bistånd för demokrati. EU:s biståndspolitik ska reformeras, så att demokrati blir det övergripande målet för biståndet. Fasa ut utvecklingsbiståndet till odemokratiska länder som inte uppvisar någon vilja till reformer.

• EU ska stödja demokratirörelser. Demokratirörelser i (och i exil från) diktaturregimer som exempelvis Kuba, Vitryssland, Burma, Eritera och Zimbabwe ska få aktivt stöd av EU, såväl ekonomiskt som möjligheter att utnyttja resurser på EU:s ambassader.

Redo när det blir krisRedigera

I Europa samarbetar vi idag allt tätare på en lång rad områden. Men det är när det uppstår en kris, inom eller utanför EU, som solidariteten ställs på sin spets och blir helt avgörande. Under Balkankrigen på 90-talet var Europa splittrat och handfallet, men mycket har hänt sedan dess. Under Georgienkrisen i höstas stod alla EU-länder eniga, vilket bidrog till att snabbt sätta stopp för konflikten. Det är bara när Europa talar med en röst i världspolitiken som vi verkligen kan göra skillnad.

EU är en unik utrikespolitisk aktör som har förmågan att kombinera diplomati med påtryckningar i handelspolitiken, bistånd, civil krishantering och militär förmåga. Alla de här verktygen måste användas för samma mål: att skapa fred, demokrati och välstånd i världen, samtidigt som mänskliga rättigheter står i centrum. Med Lissabonfördraget får EU en utrikesminister med en gemensam utrikestjänst och gemensamma ambassader till sitt förfogande, som gör det arbetet mer effektivt.

Ett liberalt parti vill att EU ska göra betydligt mer för att stödja länder eller områden som är i kris. Det handlar om militära insatser för att skapa fred eller att skicka poliser och annan civil personal för att bygga upp fungerande rättssystem. Men för att krishanteringen ska fungera effektivt måste EU bli mindre beroende av medlemsländernas strukturer, och istället kunna leda och finansiera insatserna gemensamt. Då är det rimligt att kommissionen och Europaparlamentet får mer inflytande över säkerhetspolitiken, precis som på andra områden.

Solidarisk säkerhet gäller även inom unionen - det ska vara självklart att medlemsländerna ställer upp för varandra vid ett militärt angrepp eller en kris. Om ett EU-land drabbas av ett en terrorattack, epidemi eller naturkatastrof ska Sverige bidra med sitt stöd. På samma sätt ska vi kunna vi förvänta oss hjälp när Småland drabbas av storm eller om svenskar drabbas av en katastrof på andra sidan jordklotet. Ett liberalt parti vill därför att EU ska få större ansvar för att förebygga och hantera kriser där EU-medborgare drabbas. Däremot ska EU inte utveckla något militärt försvar. Försvaret av Europa är i stället en uppgift för Nato, där även Sverige bör bli medlem.

• Tydlighet mot Ryssland. Det auktoritära styret i Ryssland går inte att förena med EU:s värderingar om yttrandefrihet och nationellt självbestämmande. EU bör en föra en samlad Rysslandspolitik som innehåller satsningar på demokratistöd och kontakter med det civila samhället. Vi behöver identifiera konkreta samarbetsprojekt för att gradvis integrera Ryssland i de europeiska strukturerna och värderingarna. Även EU:s gemensamma energipolitik måste ha ett säkerhetspolitiskt perspektiv.

• Rejäl budget för säkerhet. EU ska ges en egen budget för civil och militär krishantering. Det gör att unionen kan agera snabbare och effektivare och bryter beroendet av långsamma bidrag från medlemsländerna.

• Ja till Nato. EU är ingen försvarsallians, utan ska fokusera det militära samarbetet på att bygga fred. Försvaret av Europa ska skötas av Nato, där såväl USA som de flesta EU-länder redan är medlemmar. Sverige bör söka medlemskap i Nato.

• Effektivare insatser för fred. Etablera ett gemensamt militärt högkvarter för att bättre kunna leda insatser för fred och säkerhet i konflikthärdar. En effektiv krishantering kräver också att EU kan utnyttja Natos resurser bättre.

• Fler svenskar i EU-insatser. Sverige bör om behov finns anstränga sig för att skicka fler förband till militära EU-insatser i utlandet. Polisen, tullen och åklagarmyndigheten bör prioritera att bidra med personal för civil krishantering.

• Ansvar för varandras medborgare. Vid en kris har ett EU-länderna solidariskt ansvar för alla EU-medborgare som drabbas. Samarbetet mellan medlemsländernas utrikestjänster måste stärkas så att evakuering och hjälp alltid sker effektivt.

• EU-ledda räddningsoperationer. EU:s katastrofcenter i Bryssel ska utvecklas och göra lägesanalyser, leda räddningsinsatser och beordra fram hjälp från övriga medlemsländer vid en katastrof inom EU eller där EU-medborgare drabbas. En särskild kommissionär för katastrofberedskap ska tillsättas.

• Samstämmigt Europa i FN. När FN:s säkerhetsråd moderniseras bör EU få en gemensam plats. Det stärker möjligheterna att föra en enad utrikespolitik och ökar Sveriges inflytande.


En modernare unionRedigera

Europeiska Unionen har varit en framgång utan motstycke i modern historia, men ramarna för samarbetet har idag blivit alltför gammalmodiga. EU behöver moderniseras. Viktigast är att Lissabonfördraget träder ikraft och att unionen kan satsa resurser på områden där vi behöver öka samarbetet. Arbetet för ökad öppenhet, bättre jämställdhet och effektivare förvaltning i EU måste fortsätta. Nolltolerans ska gälla mot fusk och missbruk av EU-medel, det är oacceptabelt att kommissionen inte beviljats ansvarsfrihet på 13 år.

Ett liberalt parti står bakom Lissabonfördraget, som bidrar till att göra EU mer öppet, effektivt och demokratiskt. Fördraget gör att EU kan ta emot fler medlemmar och jobba effektivare än idag. Samtidigt fördjupas demokratin och öppenheten i samarbetet och unionen får ett tydligare fokus på dig som medborgare. 26 medlemsländer har ratificerat Lissabonfördraget, men Irland har röstat nej i en folkomröstning, vilket gör att fördraget ännu inte kan träda ikraft. Om Irland skulle säga nej till Lissabonfördraget i ytterligare en folkomröstning bör arbetet påbörjas för att fram ett nytt EU-fördrag.

Men Lissabonfördraget är inte tillräckligt. Ett liberalt parti vill att EU utvecklas till en federation med en lättbegriplig konstitution som grund. Europaparlamentet och ministerrådet bör ha lika inflytande på alla områden och kommissionen ska fungera som unionens regering. En tydlig kompetenskatalog ska slå fast vad EU ska och inte ska syssla med.

EU:s budget ska hållas i strama tyglar och reformeras från grunden, så att europeiska skattebetalare får valuta för sina pengar. Det är helt orimligt att 40 procent av budgeten avsätts till att hålla det europeiska jordbruket under armarna och att ytterligare en tredjedel går till regionalstöd, samtidigt som bara två procent går till klimatåtgärder. Jordbruksstöden bör avvecklas helt och regionalpolitiken minskas kraftigt. De resurser som frigörs bör istället satsas på områden där samarbetet har ett tydligt mervärde, som brottsbekämpning, forskning och investeringar i infrastruktur och ny energi.

Europaparlamentets flyttcirkus mellan Bryssel och Strasbourg måste få ett slut. Den är en skam för det folkvalda parlamentet och en PR-katastrof för EU. Flytten kostar minst två miljarder kronor varje år, ökar koldioxidutsläppen och leder till stor ineffektivitet. Ett liberalt parti har samlat in över en miljon underskrifter i ett upprop mot flytten, och vi fortsätter att driva frågan, både i regeringsställning och i Europaparlamentet.

• Lissabonfördraget behövs. Lissabonfördraget gör EU mer öppet, effektivt och demokratiskt och bör träda ikraft så snart som möjligt.

• Reformera EU-budgeten. EU:s resurser ska satsas på områden där samarbete och gemensamma investeringar behövs. Nya uppgifter för unionen ska så långt möjligt finansieras inom nuvarande budgetram. En avveckling av jordbrukspolitiken och reformer av regionalpolitiken bör inledas i samband med den budgetöversyn som nu pågår. Jordbruksstöden ska vara avskaffade 2015.

• Stoppa flyttcirkusen. Europaparlamentets flytt mellan Bryssel och Strasbourg måste upphöra. Parlamentet ska ha ett enda säte – i Bryssel.

• Mer insyn. Unionens offentlighetsprincip bör stärkas så att det blir lättare att granska EU:s arbete. Obligatoriska, offentliga register över alla lobbyister i EU-institutionerna bör inrättas.

• Lägg ner EU-myndigheter. Antalet myndigheter med oklara uppgifter har växt i takt med att medlemsländerna blir fler. Nya EU-myndigheter ska etableras restriktivt och för en begränsad tidsperiod, med möjlighet till förlängning först efter beslut. Kommissionen bör göra en totalöversyn i syfte att lägga ner de myndigheter som inte behövs.

• Nolltolerans mot fusk. Varje form av missbruk av EU:s pengar är oacceptabelt. Jordbruksstödet ska redovisas krona för krona, och medlemsländer som fuskar med EU-bidrag ska stängas av från vidare utbetalningar. Revisionen av både EU:s institutioner och medlemsländerna måste skärpas.

• Mer jämställt i EU. Kvinnor är starkt underrepresenterade i EU:s institutioner. Jämn könsfördelning bör eftersträvas vad gäller både personal och förtroendevalda.

• Alla ska kunna förstå vad som sker i EU. Dagens europeéer är i allt högre utsträckning flerspråkiga. I ett EU med ett 20-tal nationella språk är det inte rimligt att översätta alla dokument till alla språk. Engelska, franska och tyska bör vara Unionens officiella arbetsspråk. Dokument bör översättas till andra språk enbart i den mån det är nödvändigt. Förordningar och direktiv måste dock givetvis även i fortsättningen översättas till de officiella språken, så att alla medborgare ska kunna förstå de lagar och regler som gäller.

Nej till krångel-EuropaRedigera

En av EU:s viktigaste uppgifter är att se till att den fria rörligheten för människor, varor, tjänster och kapital fungerar. Men den ställer i sin tur krav på att EU har gemensamma lagar och regler på en lång rad områden. Konsumentskydd, livsmedelshygien, sophantering och koldioxidutsläpp är bara några exempel.

Många av de här reglerna leder tyvärr till missuppfattningar. EU får skulden när en kommun förbjuder bullbak på dagis eller kräver kostsamma ombyggnader av kök i skolor och på äldreboenden, trots att EU-reglerna inte alls kräver det.

Ofta är EU-reglerna otydliga, och det leder till att myndigheter i Sverige och i andra länder tolkar dem på helt olika sätt. I Sverige är det våra 290 kommuner som tillämpar den största delen av EU:s lagstiftning, och tolkningen kan variera kraftigt. Men för att den inre marknaden ska fungera måste gemensamma EU-regler tillämpas på samma sätt i Malmö, Munkedal, Manchester och Madrid. Och lika viktigt är det att alla EU-länder verkligen genomför de regler som vi gemensamt sätter upp.

EU:s hela regelverk bör ständigt ses över i syfte att förenkla eller ta bort onödiga bestämmelser. För 60 år sedan tog Ett liberalt parti strid mot Krångel-Sverige. Nu tar vi strid mot Krångel-Europa.

• Samma regler överallt. All EU-lagstiftning måste förenklas, så att den tolkas likvärdigt både i hela Sverige och i hela EU. Statliga myndigheter måste tydligt rekommendera kommunerna hur reglerna ska tillämpas.

• Alla ska följa reglerna. Inför tuffare straff för länder som inte inför EU-regler i tid. Kommissionen bör skärpa sin övervakning och snabbt gripa in när konkurrenslagstiftningen inte följs.

• Ta bort onödiga regler. Kommissionen ska utvärdera effekten av alla EU-regler, nya som gamla, i syfte att föreslå förenkling eller avskaffande.

Ad blocker interference detected!


Wikia is a free-to-use site that makes money from advertising. We have a modified experience for viewers using ad blockers

Wikia is not accessible if you’ve made further modifications. Remove the custom ad blocker rule(s) and the page will load as expected.

Runtomkring Wikias nätverk

Slumpartad wiki