FANDOM


Politikens bakgrundRedigera

Den politiska bakgrunden till detta kapitel finns i folkpartiets partiprogram om energipolitiken Dags för Grön el från 2005.

InledningRedigera

Svensk energipolitik behöver en tydlig kursändring. Dagens energipolitiska beslut grundas i allt väsentligt på folkomröstningen 1980. Under de 25 år som förflutit sedan dess har emellertid flera helt avgörande faktorer förändrats:

Vi har idag kunskap om det hot mot vårt klimat som utgörs av växthuseffekten.

”Sol och vind”, som många hoppades skulle ersätta kärnkraften, har inte hittills uppfyllt de förväntningarna.

Elmarknaden har internationaliserats; vilket innebär att avvecklad inhemsk produktion ersätts med import.

Livslängden på kärnkraftverk bedöms idag väsentligt längre än förut. Denna rapport har döpts till ”Dags för Grön el”. Till skillnad från andra så menar vi att kärnkraft mycket väl kan klassas som Grön el.

ÅtgärderRedigera

Kampen mot växthuseffekten skall vara det överordnade miljömålet för svensk energipolitik.Redigera

Det övergripande syftet med alla politiska beslut som berör miljöområdet är att bädda för en globalt hållbar utveckling. Den svenska energipolitikens överordnade miljömål i det sammanhanget skall vara att bekämpa växthuseffekten. De potentiella följderna av växthuseffekten är så avskräckande att en försiktighetsprincip måste tillämpas.

Miljö- och klimatpolitiken måste harmoniseras inom EU.Redigera

Växthuseffekten är global. Det räcker inte att varje land för sig vidtar olika åtgärder. Kampen mot växthuseffekten måste föras såväl globalt, nationellt och inom EU. Enskilda länder vågar inte vidta de åtgärder som erfordras om inte också konkurrentländerna gör detsamma. Miljöpolitiken får större verkan och blir lättare accepterad om den är harmoniserad internationellt. Sverige bör inom EU arbeta för en rationell, miljövänlig och säker energipolitik.

Energipolitik för tillväxt och konkurrenskraft.Redigera

Sveriges ekonomiska utveckling under 1900-talet har varit starkt beroende av en riklig tillgång på elektricitet till konkurrenskraftiga priser. Den elintensiva svenska basindustrin står för hundratals miljarder i exportintäkter och sysselsätter hundratusentals människor. Att även fortsättningsvis ha konkurrenskraftiga villkor för basindustrin skall vara ett viktigt syfte med svensk energipolitik.

Bevara och skydda de orörda älvarna mot utbyggnad.Redigera

En ytterligare utbyggnad av vattenkraften riskerar förstöra ovärderliga miljövärden för århundraden framöver och folks hem och kulturmark som används för djurhållning eller odling. Dessutom har de orörda älvarna en stor betydelse för turistnäringen. De fyra orörda älvarna ska förbli orörda.

Riv upp lagen om kärnkraftsavveckling.Redigera

Kärnkraften bör utnyttjas under hela sin tekniska och ekonomiska livslängd. Tron att kärnkraften skulle vara ”slut” 2010 är helt fel. I princip går det att byta ut de flesta delar i ett kärnkraftverk och idag bedömer branschen att ett kärnkraftverk har en ekonomisk livslängd på ca 60 år. Sveriges äldsta reaktor (Oskarshamn 1) fyller 60 år först ca 2032. Den särskilda lagen om avveckling av kärnkraft bör avskaffas.

Beslutet om att stänga Barsebäck 2 måste upphävas och Barsebäck 1 ska ges möjlighet att åter tas i bruk.Redigera

När Barsebäck 1 stängdes kostade det de svenska skattebetalarna 8 miljarder kronor plus ökade kostnader i köp av el främst från Danmark. Det troliga är att kostnaden för stängningen av Barsebäck 2 kommer att ge liknande effekter. Flera instanser har varnat för vad som kan hända om även den andra reaktorn stängs av. Energimyndigheten hävdar att det finns en risk för elbrist under torrår, speciellt i Syd- och Mellansverige. Utsläppen av koldioxid beräknas dessutom att öka med 4 till 6 miljoner ton, huvudsakligen från produktion av el i Tyskland och Danmark.

Upphäv förbudet mot en framtida kärnkraftsutbyggnad.Redigera

På grund av det växande hotet från utsläpp av växthusgaser utesluter vi inte en framtida utbyggnad av kärnkraften, förutsatt att de stränga krav på hälsa, säkerhet och miljö som riksdagen ställer är uppfyllda. Därför måste de politiska hindren för en fortsatt och utvecklad användning av kärnenergi tas bort. Det finns inga skäl att ha en bestämmelse (5 a § i kärntekniklagen) som förbjuder byggandet av kärnkraftsreaktorer i Sverige.

Vi liberaler anser att en rationell energipolitik bäst främjas genom fri energiproduktion. Staten skall uppställa krav beträffande hälsa, säkerhet och miljö och kontrollera att kraven uppfylls samt främja forskning och utveckling. Staten skall inte förbjuda någon specifik teknik för energiproduktion, om den uppfyller miljö- och säkerhetskrav.

Den politiska styrningen av energiproduktionen måste förändras. Valet av energiproduktion skall inte träffas genom politiska beslut. Konsumentstyrning och marknadsekonomi skall råda inom de ramar miljökraven sätter. Det innebär att alla typer av produktionsanläggningar för energi skall tillåtas, förutsatt att de uppfyller generella krav på hälsa, miljö och säkerhet.

En rimlig bedömning är, att om förbudet mot nybyggnation hävs, så kommer det att uppföras en-tre nya reaktorer inom en tio-tjugo årsperiod i Sverige. Dessa bör i så fall uppföras intill de befintliga reaktorerna i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn.

Avskaffa ”tankeförbudet” (kärntekniklagen 6 §).Redigera

Ett ytterligare hinder för fortsatt utveckling av kärnenergi är 6 § i kärntekniklagen som föreskriver att ingen får utarbeta konstruktionsritningar, beräkna kostnader, beställa utrustning eller vidta andra sådana förberedande åtgärder i syfte att inom landet uppföra en kärnkraftsreaktor. Förbudet är oförenligt med liberala krav på tankefrihet och forskningens frihet. Förbudet infördes 1987 och bör avskaffas.

Öppna upp för ett användande av kärnkraftens spillvärme.Redigera

132 TWh kylvatten från kärnkraftverken släpps ut i havet till ingen nytta. I Sveriges första kommersiella kärnkraftverk i Ågesta tog man tillvara på värmen och producerade el och värme. Möjligheterna att utnyttja värmen i kärnkraftverkens kylvatten, t.ex. för fjärrvärme till närliggande städer, är därför stor och bör utredas.

Avskaffa den särskilda effektskatten på kärnkraft.Redigera

Den särskilda effektskatten på kärnkraft är världsunik och snedvrider konkurrensen mellan olika energislag och gynnar icke önskvärda energislag såsom fossila bränslen. Därför bör den avskaffas.

Avreglera energiproduktionen – inte bara försäljningsledet.Redigera

I mitten av 90-talet påbörjades en avreglering av den svenska elenergimarknaden. I praktiken var det försäljningsledet. Men elproduktionen är fortfarande genomreglerad. I fråga om produktionen bör det offentliga fokusera på säkerhetsoch miljöskydd. Sålunda bestämmer regering och riksdag säkerhetsbestämmelser, miljöföreskrifter, miljöavgifter, m.m., samt ser till att det finns kompetenta myndigheter som sköter tillsynen, m.m. Inom dessa offentligt fastlagda ramar beslutar företagen själva hur produktionen av el skall ske.

Stärk konkurrenslagstiftningen på energiområdet.Redigera

Staten bör säkra att det blir en bättre konkurrens inom elproduktionen än idag. För detta används EG-rätten, staten ägarinflytande idag, m.m. Begripliga elräkningar till hushållen är avgörande för att priskonkurrensen skall fungera och för att stimulera till energihushållning.

Förbättra kundernas ställning gentemot nätbolagen.Redigera

Stormen Gudrun visade på hur sårbart det Svenska samhället är när det gäller el och tele framför allt på landsbygden. Det måste finnas starka ekonomiska incitament för nätbolagen att öka leveranssäkerheten i elnätet. Då elnäten är s.k. naturliga monopol äger konsumenterna inte samma möjlighet som annars att rösta med fötterna. Därför behöver skadestånden till dem som drabbas av elavbrott höjas och kontrollen av nätbolagen ökas.

Sälj Vattenfall.Redigera

Svenska staten äger en ansenlig del av den svenska energiproduktionen genom Vattenfall, Sverige största energiproducent med intressen i hela norra Europa. Försäljningen av Vattenfall är inte bara viktig av konkurrensskäl utan även för att öka den svenska statens trovärdighet i klimatpolitiken.

Energieffektivisering skall inte leda till ökad fastighetsskatt.Redigera

Satsningar på energibesparande åtgärder såsom bergvärme eller treglasfönster kan höja taxeringsvärdet på huset. Det är inte rimligt att personer som satsar på energibesparingar straffas genom ökad fastighetsskatt.

Våga satsa långsiktigt på förnyelsebara alternativ och använd alltid dessa i första hand dessa för att minska användningen av fossila bränslen.Redigera

Liberalism är utvecklingsoptimism. Vi ser i den tekniska utvecklingen möjligheter att lösa flera av dagens och morgondagens utsläppsproblem. Genom att stimulera och styra utvecklingen kan vi ersätta slösaktig och smutsig produktion med resurssnålare och renare. Även om förväntningarna på förnyelsebara alternativ varit för hög måste vi våga satsa långsiktigt. Vi vet att genom stimulans av den tekniska utvecklingen och snabbare spridning av ny teknik kan många av utsläppsproblem lösas.

Vi måste våga satsa på ny forskning och ta kostnaden initialt för att åstadkomma en hållbar utveckling. Exempelvis bör Sverige satsa på forskning kring solceller och användning av vätgas som energibärare. En ökad användning av förnyelsebara alternativ ska alltid i första hand användas för att minska användningen av fossila bränslen.

Starta omställningen till det oljefattiga samhället.Redigera

Då vi redan nu kan se effekterna av en oljeproduktion som har svårt att svara mot efterfrågan är det mycket hög tid att Sverige börjar förbereda sig för en värld med begränsad oljetillgång. Forskning om alternativa drivmedel, bränslen och teknologier måste stödjas i högre utsträckning. Verka för att Sverige blir ett av de länder som står bäst förberedda inför den omställning från oljeekonomin som är oundviklig.

Energi utan subventioner.Redigera

Inom de av politikerna fastställda ramarna förutsätter en fri energiproduktion att alla energislag klarar konkurrensen på marknaden utan subventioner. Att som idag stödja etablerad teknik är därför inte rimligt. Subventioner, energispecifika skatter och bonussystem snedvrider konkurrensen, höjer priserna och försvårar därmed en rationell energiproduktion.

Dagens elcertifikatsystem innebär en extra beskattning av bland annat kärnkraft samtidigt som systemet subventionerar vindkraft och biobränsle. Sedan certifikaten infördes har reglerna kring elcertifikaten ändrats ett antal gånger och det skapar problem för såväl energiproducenter som konsumenter. Dessutom är systemet tvivelaktigt eftersom bedömningen av vilka energikällor som berättigar till certifikat dels har ändrats över tiden och dels inte överensstämmer med energikällornas miljöeffekter.

Avfallsförbränning.Redigera

Sedan ett årtionde tillbaka utförs i enlighet med avfallshierarkin en sortering och återvinning av hushållens avfall. För de flesta av dessa utsorterade fraktioner är materialåtervinning det bästa alternativet, men lokala förhållanden skall avgöra hanteringen. I vissa fall är det bättre att använda avfallet till energi eller till och med deponi.

Vinsten av materialåtervinning kontra energiutvinning beror också på en kombination av miljönytta och kostnader, exempelvis kan storskalig kompostering med dagens teknik ifrågasättas. Miljölagstiftningen måste alltså ses över för att tillskapa ett nytt system för hanteringen av avfall som bygger på en helhetsbedömning av vad som är miljömässigt bra och effektivt. Förbränning av avfall som inte orsakar miljöproblem ska inte beskattas.

Avfallsförbränning bör ske i anläggningar för kraftvärmeproduktion, dvs. i anläggningar som utvinner både elektricitet och värme.

Utsläppsrätter bör auktioneras ut.Redigera

Utsläppsrätter bör kunna handlas fritt inom hela EU, och systemet bör vara flexibelt i alla dimensioner utom bestämmelserna om de totala utsläppens nivå över en hel period. På så sätt kommer de som till lägst kostnad kan minska sina utsläpp att gå först, och det kommer dessutom att alltid finnas incitament för alla att minska sina utsläpp ytterligare. Av fördelningspolitiska skäl bör de värdefulla utsläppsrätterna auktioneras ut i början av varje period och inte tilldelas någon gratis.

Skärp kärnkraftens försäkringsansvar.Redigera

Skadeståndsplikten för reaktorolyckor med kärnkraft regleras i Pariskonventionen, som i Sverige omsätts i atomansvarighetslagen. Ägaren till ett kärnkraftverk har hittills haft en begränsning av ersättningsbeloppet till 3,3 miljarder kronor per reaktor.

Nyligen har Pariskonventionen ändrats och stadgar nu att miniminivån för ersättning är runt 6 miljarder kronor. Enligt vår mening skall atomansvarighetslagen anpassas till denna nya nivå i Pariskonventionen. Enligt atomansvarighetslagen gäller också att ägaren till ett kärnkraftverk skall försäkra sig till motsvarande belopp.

Förbättra Sveriges backupsystem och effektreserv.Redigera

Under de senaste åren har vi sett hur sårbart vårt samhälle är för avbrott i elförsörjningen. I takt med att våra tekniska lösningar blir alltmer komplicerade ökar vårt behov av reserv- och backupsystem. Om riskerna inte tas på större allvar riskerar ett större strömavbrott leda till stora samhälleliga kostnader, som skulle kunna undvikas med små resurser.

Liberalism är tron på mångfald. Den långsiktiga elförsörjningen bygger troligen på en mångfald av energikällor där vi har både kärnkraft, vattenkraft, solkraft, vindkraft, biobränslen samt framtida nya lösningar.

Målet är att minska miljö- och hälsoeffekter av vår energianvändning så mycket som möjligt.Redigera

Detta eftersträvar vi genom att styra utvecklingen mot miljövänliga energikällor samt energihushållning och energieffektivisering.

Ad blocker interference detected!


Wikia is a free-to-use site that makes money from advertising. We have a modified experience for viewers using ad blockers

Wikia is not accessible if you’ve made further modifications. Remove the custom ad blocker rule(s) and the page will load as expected.

Runtomkring Wikias nätverk

Slumpartad wiki