FANDOM


Politiken bakgrundRedigera

Politiken har sin utgångspunkt i folkpartiets partiprogram "Återupprätta bildningsskolan" från 2005. Under 2008 ifrågasattes utbildningsminister Jan Björklunds beskrivning av att skolresultaten i Sverige varit negativa. Skolverket publicerade därför i januari 2009 ett PM om utvecklingen av kunskapsresultaten i grundskolan och av elevers studiemiljö.

SkolaRedigera

Upprätta en bildningsskolaRedigera

:

  • Svenska är skolans viktigaste ämne.
  • Grundskolan ska tydligare än idag fokusera på baskunskaperna; läsning, skrivning och räkning. Det finns ett starkt samband mellan skönlitteraturläsning, läsförmåga och elevens förmåga att klara andra skolämnen. Skolböcker underlättar lärandet och är särskilt viktiga för elever som har svårt i skolan. Böcker och övriga läromedel ska vara av hög kvalitet. Läsning stärker såväl språkförståelse som fantasi och boken är viktig i skolans arbete. I läroplanen ska det tydligt framgå att svenska är skolans viktigaste ämne.
  • Återupprätta lågstadiet. Stadieindelningen i grundskolan ska återupprättas. I trean, sexan och nian ska det finnas stadievisa mål. Till exempel ska det finnas ett tydligt mål för kunskaper i läsning, skrivning och räkning i årskurs tre. Målen ska utvärderas genom nationella prov och de elever som visar sig behöva det, ska ges extra stöd och extra tid - i vissa fall ett extra skolår med specialinriktning på läs- och skrivundervisning. Riktiga lågstadielärare ska utbildas igen. Stora delar av det individuella programmets resurser ska flyttas till lågstadiet för att skolan tidigt ska kunna sätta in det stöd som krävs. Förskoleklassen ska stegvis integreras i grundskolan och så småningom utgöra första årskursen i grundskolan.
  • Extra stöd till elever som inte når målen. Olika elever lär sig samma moment olika snabbt. Föreställningen att alla elever ska lära sig samma sak, i samma takt under lika lång tid är förlegad. Elever som har svårt att nå målen måste få extra hjälp och mer tid. Elever med dyslexi och dyskalkuli måste tidigt få möjlighet till extra stöd. Vissa kan behöva gå ett extra år. Speciallärare behöver utbildas och anställas, särskilt i grundskolans låg- och mellanstadier. Elever som snabbt når målen måste kunna få ytterligare stimulans och fördjupade arbetsuppgifter, till exempel möjligheten att läsa gymnasiekurser på högstadiet eller att hoppa över ett år. Huvuddelen av eleverna slutar grundskolan vid 16 års ålder som i dag, men för elever som gått ett extra år förlängs skolplikten med maximalt ett år
  • Barn och ungdomar behöver mer fysisk aktivitet och motion. Föräldrarna har givetvis huvudansvaret för barnens hälsa, men skolan kan medverka till att fler får bättre levnadsvanor. Motion och fysisk aktivitet påverkar ofta inlärningen på ett positivt sätt. När det står idrott på schemat ska eleverna motionera och inte ha teori. Grundskolan ska garantera alla elever minst tre tillfällen per vecka med fysisk aktivitet.
  • Satsa på språkkunskaper. Gedigna kunskaper i språk är det viktigaste bidraget skolan kan ge för att hjälpa elever att bli goda samhällsmedborgare, eller vad som nu är målet. Det är därför viktigt att satsa på läsning och skrivning. Även läxhjälp och studiehandledning i språk är viktigt för att elever ska kunna följa med i övrig undervisning. Staten ska inte styra på vilka språk undervisning ska bedrivas -- det bör vara upp till de enskilda skolorna att bestämma.
  • Många elever i skolan har ett annat modersmål än svenska. Skolan ska hjälpa dem att utveckla sin språkkompetens till, så att språket inte bara blir användbart i hemmet. Modersmålsundervisningen måste därför utvecklas och integreras som en del av elevernas ordinarie utbildning.

Gymnasiet ska vara en bildningsinstitutionRedigera

  • Minska likriktningen av gymnasieskolan. Gymnasiet ska ha utbildningar både för elever som vill studera på universitetet och för elever som vill gå direkt ut i arbetslivet efter gymnasiet. Dagens gymnasieskola, där alla utbildningar ska leda till teoretisk högskolebehörighet, har lett till stora avhopp framför allt från gymnasiets yrkesutbildningar. Vi föreslår tre typer av utbildningar som avslutas med tre olika examina;
    • studentexamen,
    • yrkesexamen eller
    • lärlingsexamen.
  • Satsa på yrkesutbildningarna. Elever som är praktiskt begåvade ska erbjudas tvååriga och treåriga yrkesutbildningar som avslutas med en yrkesexamen. Tiden för fördjupning i yrkesämnen ska öka för att utbildningarna ska ge gedigna yrkeskunskaper. Elever med yrkesexamen ska därutöver ges möjlighet att läsa in högskolebehörighet, motsvarande studentexamen.
  • Inför riktiga lärlingsutbildningar. Utöver yrkesutbildningarna ska riktiga lärlingsutbildningar införas, som avslutas med lärlingsexamen eller gesällbrev. Skillnaden mellan yrkesutbildning och lärlingsutbildning är bland annat att merparten av en lärlingslinje är förlagd till ett företag och att företagaren i ett avtal med skolväsendet åtar sig ett mycket långtgående ansvar för elevens yrkesutbildning.
  • Avskaffa kursgymnasiet – inför tydliga studieförberedande utbildningar. Dagens kursgymnasium har lett till att många elever på studieförberedande utbildningar väljer bort moderna språk till förmån för kurser av lättare art. Kursgymnasiet ska därför ersättas av tydliga studieförberedande linjer. Linjerna ska avslutas med en studentexamen som ersätter begreppet allmän högskolebehörighet. Tiden för ämnen som svenska, moderna språk, historia och matematik ska öka. Därutöver ska en fyraårig teknisk linje införas som avslutas med en gymnasieingenjörsexamen.
  • Höj förkunskapskraven. Förkunskapskraven till olika gymnasieutbildningar måste kunna variera. För tillträde till studieförberedande utbildningar bör det krävas lägst godkänt i fler ämnen än i dag och i vissa fall väl godkänt. Även högskolan måste skicka en tydlig signal till eleverna om vilka ämnen som är viktiga. Den kravsänkning som skett på senare år för att kunna registrera in fler studenter på högskolan är inte acceptabel. Kravet för allmän högskolebehörighet, dvs en ny studentexamen, ska vara högre än i dag. Det ska vara möjligt att kräva lägst betyget väl godkänt i ett eller fler ämnen som är av grundläggande betydelse för att studenten ska klara av att genomföra sin högskoleutbildning. Vilka ämnen det handlar om kan variera beroende på vilket högskoleprogram det gäller.

Utvärdera elevernas kunskaperRedigera

  • Höga förväntningar på alla elever. För att tidigt upptäcka eleverna som behöver extra stöd och hjälp måste elevernas kunskapsresultat utvärderas. Många fler elever än i dag kan bli godkända i de viktigaste ämnena om kunskapsmålen görs tydliga, kontrolleras med utvärderingar, kommuniceras med hemmen och stöttas med extra insatser där sådana behövs.
  • Betyg från sexan. Det nationella betygssystemet ska tidigareläggas till årskurs sex. Det ska vara tillåtet för skolor som så önskar att kunna ge betyg tidigare, dock tidigast från årskurs tre. För att garantera betygens likvärdighet och kontrollera att alla elever har nått skolans mål ska fler nationella prov genomföras. Kursplaner, mål och betygskriterier ska göras tydligare. Skriftlig och muntlig information om hur eleverna når målen ska ges till föräldrarna under grundskolan.
  • Inför ämnesbetyg på gymnasiet. På gymnasiet ska terminsvisa ämnesbetyg ersätta kursbetygen. Betygsskalan ska innehålla fler steg än idag. Extern examination ska komplettera den undervisande lärarens bedömning vid gymnasiets olika examina. På så sätt införs både en garanti för betygens likvärdighet och skolans kvalitet. Vid antagningen till högskolan ska betygen viktas.

Höj läraryrkets statusRedigera

  • Minska andelen obehöriga lärare. Läraren är elevernas viktigaste resurs. Ingen faktor är tillnärmelsevis så viktig för skolans kvalitet som en komptent lärarkår. Det är därför mycket oroande att andelen obehöriga lärare har mer än fördubblats på tio år. För att minska andelen obehöriga lärare och locka fler ungdomar till läraryrket måste lärarlönerna höjas och fler karriärmöjligheter införas.
  • Värna läraryrkets professionalism. Läraryrket borde vara ett fritt akademiskt yrke, men när andra yrken går mot friare former och arbetstider ökar tidsregleringen av lärarna. Under åren har allt fler påbud och administrativa uppgifter lagts på lärarna. Skolans lärare och rektorer ska ha ansvaret för undervisning och hur målen nås. Vi måste värna lärarnas professionalism genom att åter ge dem ökad frihet.
  • Lärarlegitimation. Efter examen från lärarutbildningen och väl vitsordad praktik ska den nya läraren erhålla en särskild lärarlegitimation. Vissa ansvarsfulla arbetsuppgifter, såsom betygssättning, ska vara förbehållna legitimerade lärare. Lärarlegitimationen ska ersätta begreppet ”behörighet”.

En ny och bättre lärarutbildningRedigera

  • Inför tydliga lärarkategorier. För att få väl skickade lärare som är trygga i sin profession måste lärarutbildningen göras om. Tydliga lärarkategorier ska återinföras; till exempel förskollärare, lågstadielärare, mellanstadielärare och ämneslärare för högstadiet och gymnasiet. Lågstadielärarutbildningen ska ha ett speciellt fokus på läs-, skriv- och matematikinlärning. Ämneslärarna ska ha fil kand-examen i två ämnen enligt vissa förutbestämda kombinationer som motsvaras av tjänster i skolväsendet. Ämneskurserna ska vara desamma för lärarstuderande som för övriga studenter vid lärosätet.
  • Låt fler lärosäten examinera lärare. Dagens lärarhögskolor ska utsättas för konkurrens. Examinationsrätt för lärare skall ges till alla lärosäten som uppfyller kraven. Till exempel kan examinationsrätt för lärare inom matematik/ naturorientering/teknik även ges till tekniska högskolor. Lärarutbildningen skall integreras mer med ämnesinstitutioner. Ämneskurserna ska kunna vara detsamma för lärarstuderande som för övriga studenter vid universiteten.
  • Fler behöriga lärare. Det är för lätt att tillsvidareanställa obehöriga lärare i dag. I skollagen ska begränsningar föras in mot möjligheten att överhuvudtaget tillsvidareanställa obehöriga. Obehöriga lärare med ämneskunskaper och erfarenhet ska kunna erhålla lärarlegitimation genom att läsa in pedagogik på högskolan.

En skola med värderingarRedigera

  • Skolan ska präglas av ordning och arbetsro. Skolan ska inte vara värdeneutral utan tydligt ta ställning för demokrati och humanism. Lugn och arbetsro är en förutsättning för lärande och personlig utveckling. Många skolor har ett sådant arbetsklimat, men det finns alldeles för många tragiska exempel på motsatsen. Det är alltid eleverna som har svårast i skolan som förlorar om det är stökigt på lektionerna.

Öka lärarnas möjligheter att ingripaRedigera

Alla skolor ska ha tydliga ordningsregler som är väl förankrade hos elever, lärare och föräldrar. Lärare som försöker upprätthålla tryggheten i klassrummet ska få ökade befogenheter och samhällets stöd.

  • Stoppa mobbningen i skolan. Mobbning är ett av de värsta uttrycken för bristande respekt för andra människor. Det är viktig att alla i skolan tydligt visa att mobbning aldrig kommer att accepteras. Alla skolor ska ha en fungerande handlingsplan mot mobbning. Som sista åtgärd ska en mobbare kunna flyttas.
  • Bekämpa skolk. Närvaro på lektionerna är avgörande för att eleverna ska kunna nå läroplanens mål. Ogiltig frånvaro och skolk ska redovisas i elevernas terminsbetyg. Skolk ska anmälas till föräldrarna samma dag. Utvärdera skolornas resultat
  • Inför en nationell skolinspektion. Granskningen av skolans resultat ska skärpas genom att en nationell skolinspektion införs och att skolverkets roll renodlas. Myndigheten för skolutveckling ska avvecklas.

Rädda särskolanRedigera

  • Planerna på att lägga ned särskolan måste stoppas. Alla barn med utvecklingsstörning ska även i fortsättningen kunna välja den gemenskap och specialistkompetens som särskolan erbjuder. Naturligtvis är det viktigt att kontakten mellan barn med och utan utvecklingsstörning utvecklas, både i skolan och i resten av samhället, men det får inte ske till priset av att barnen med utvecklingsstörning förlorar rätten till en utbildning som är anpassad efter deras behov.
  • Förstärkt föräldramedverkan. Föräldrarnas engagemang är en tillgång för skolorna. Föräldrarna har rätt att få kontinuerlig information om elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling i skolan.
  • Värna valfriheten. Rätten att välja skola och förekomsten av friskolor ökar valfriheten, erbjuder den kommunala skolan sund konkurrens och ger fler utvecklingsmöjligheter för lärare och rektorer. Nya undervisningssätt utvecklas och föräldrarna blir mera delaktiga och engagerade i skolan. Mångfalden av pedagogiska inriktningar berikar skolväsendet.

Ad blocker interference detected!


Wikia is a free-to-use site that makes money from advertising. We have a modified experience for viewers using ad blockers

Wikia is not accessible if you’ve made further modifications. Remove the custom ad blocker rule(s) and the page will load as expected.

Runtomkring Wikias nätverk

Slumpartad wiki